Produkter

Totalt 38 produkter ingår i Kulturmatkassen vid kommande inventering. Dessa är: Allåkerbär från Norrland, Ankarstock, Bohusläns blåmusslor, Bruna bönor, Färsksaltad vit gurka, Gotlandslins, Grynkorv, Gurpi, Gustafskorv, Hel salt sill, Hånnlamb, Kalix löjrom, Kalvdans, Kanelbulle, Kålrot med sortangivelse, Källarlagrad getost, Lingonsylt gjort på enbart lingon och socker, Ljusugnsbröd, Mandelpotatis, Matjessill/Matjesfiléer från Bohuslän, Rågknäckebröd från Svealand, Rökt Vättersik, Skånsk senap, Skånsk spettekaka, Småländsk ostkaka, Souvas, Surströmming på burk, Svagdricka, Svecia, Svenska ostron, Svenskodlade bondbönor, Upplandskubb, Vänerlöjrom, Värmländskt skrädmjöl, Wrångebäcksost, Äkta Gränna Polkagrisar, Äkta tryffelolja från Gotland, Älgkött t.ex. stek eller färs. Nedan kan du läsa mer om alla dessa.

Kalix löjrom (SUB)

Kalix löjrom är rom från siklöja som lever i Bottenviken. Fisket sker under fem veckor med start 20 september. Kalix löjrom blev första SUB-produkten i Sverige.

Läs mer här.

Upplandskubb (SUB)

Upplandskubb är ett mjukt jäst bröd av råg och vete som bakas i en kastrull på spisen och därför får en karaktäristisk cylindrisk form. Innanmätet är karaktäristiskt kompakt. Brödet delas i fyra delar och skivas så att skivorna blir som kvartscirklar.

Läs mer här.

Hånnlamb (SUB)

Lantrasen gutefår har mycket gamla anor på Gotland. Såväl bagge som tacka är behornade. Gutefåret är anpassat till ett liv utomhus och betar gärna de torra och örtrika gotländska hällmarkerna. Kött från gutefår uppfödda på detta traditionella sätt i sin rätta historiska kontext kallas Hånnlamb. Ordet betyder hornfår på gutamål.

Läs mer här.

Bruna bönor (SGB)

En brun unik kokböna som odlats länge på Öland. Produkten utgörs av torra frön av bruna bönor (Phaseolus vulgaris L.) av någon eller några av sorterna Bonita, Karin, Katja och/eller Stella I.

Läs mer här och här.

Skånsk spettekaka (SGB)

Skånsk spettekaka bakas med en deg bestående av socker, ägg och potatismjöl. Degen ringlas över ett koniskt spett och gräddas över öppen eld och efter gräddning glaseras kakan. Vid förtäring brukar man skära ut delar ur kakan med hjälp av en vass kniv eller bågfil innan resten av kakan styckas upp. Spettekaka har historiskt varit förknippad med bröllop och förningsgåvor.

Svecia (SGB)

Svecia är en grynpipig ostsort uppfunnen i Nyköping år 1896 av mejerimannen Theodor Ericson som ville skapa en ost som tålde att lagras länge. Han lyckades väl med detta, men det innebär också att Svecia blir intressant på riktigt först vid en lagringstid på 18 mån.

Kalvdans

Kalvdans är en dessert beredd av råmjölk från ko, socker, vanilj och salt och kan därutöver vara smaksatt med antingen kanel eller kardemumma. En SGB-ansökan för Kullings kalvdans finns inlämnad.

Allåkerbär från Norrland (SUB-ansökan)

Allåkerbäret är en korsning mellan Alaskaåkerbäret och den nordiska åkerbäret. Korsningen utfördes av Gunny Larsson på 1960-talet. Smaken är mycket intensiv och balanserad och gör den till kanske det förnämsta av alla bär, endast överträffat av vildväxande åkerbär.

Läs mer här och här.

Äkta Gränna Polkagrisar (SGB-ansökan)

En polkagris är en hård karamell med pepparmintssmak tillverkad i Gränna. Det var år 1859 som Amalia Eriksson fick tillstånd att börja tillverka så kallade ”polkagrisar”. Vid tillverkningen arbetas luft in i karamellsmeten. Av smeten formas stänger eller klippta karameller som ofta är röd-vita i färgen.

Läs mer här.

Färsksaltad vit gurka (SGB-ansökan)

Idag är det bara i Östergötland den vita gurkan odlas och förädlas. Företagen som odlar gurkan har egen fröodling.

Lyssna på mer här och här.

Värmländskt skrädmjöl (SUB-ansökan)

Havre odlas traditionellt i västra Sverige och exporten vidare västerut har historiskt varit mycket betydelsefull. I matlagning används sällan havremjöl, men i rostad form finns spännande användningsområden, t.ex. i form av nävgröt. Rostat havremjöl benämns skrädmjöl.

Wrångebäcksost (SUB-ansökan)

Wrångebäcksost är en vidareutveckling av den småpipiga ystningskunskap som från Ystad spred sig norröver via Västergötland till Östergötland under 1800-talet. Wrångebäcksost är Sverige äldsta registrerade varumärke för ost från 1889 och tillverkas av Almnäs bruk i Hjo. Osten serverades på Sverige riksdags 500-årsjubileum 1935.

Vänerlöjrom (SUB-ansökan)

Rom från siklöja fångad i Vänern och med en total salthalt på 4,0–4,5 %. Vänersiklöjan är genetiskt skild från den siklöja man finner i Östersjön.

Bohusläns blåmusslor (SUB-ansökan)

Längs Bohusläns kust finns manga musselbankar – såväl naturliga som tillskapade och musslorna frodas i det rena och salta vattnet.

Rågknäckebröd från Svealand

Svealand utgör Sverige knäckebrödsbälte där rågen också länge varit den viktigaste brödsäden. Rågbaserat knäckebröd bakas traditionellt i vedeldad ugn. En SGB-ansökan är inlämnad för Skedvi bröd original/Skedvi gröd extragräddat.

Gotlandslins (SUB-ansökan)

Gotlandslinsen var en gång en vanlig gröda på Gotland, men glömdes bort – och har nu återkommit till ön. Linserna är små och mångfärgade och säljs vanligen i torkad form.

Matjessill/Matjesfiléer från Bohuslän

Sill som lagrats på tunna innan den rensas och packas. Sillen är kryddad med socker, kanel, kryddpeppar och nejlika – och oftast också sandelträ. En SGB-ansökan är inlämnad för Matessill/matjesfiléer från Klädesholmen.

Rökt Vättersik (SUB-ansökan)

Sik fångad i Vättern och rökt i Vätterlandskapen med alspån eller på annat traditionellt och naturligt vis.

Källarlagrad getost (Presidia)

Getost i fyrkantigt format formad som en tegelsten och lagrad under flera månader i traditionell jordkällare på ett sådant sätt att ostens yta bibringats en blommande yta där förekomsten av rödmögel är såväl karaktäristisk som särskilt önskvärd. Förtärs med fördel i en tunnbrödsstut tillsammans med smör och mese. Lukten på osten är ofta något stickande och smaken ofta påfallande icke-salt med beska inslag.

Souvas (Presidia)

Suovas är lättsaltat kallrökt renkött rökt i traditionell kåta i Sapmi.

Läs mer här.

Gurpi (Presidia)

Gurpi är en traditionell samisk produkt vilken utrycker kulturens grundläggande idé om att ta hand om allt som renen ger. Det är små knyten som kan stekas i panna eller grillas på pinne.

Läs mer här.

Ankarstock (Blekinge matakademi)

Ankarstock är ett mjukt surdegsbröd bakat på rågmjöl och siktat råg- och vetemjöl, fett, sirap, surdeg och salt. Det användes inom flottan och sedermera även inom armén. En ankarstock vägde 1,7 kg hade formen av en stock (ankare) och motsvarade två dagars ranson.

Läs mer här.

Kanelbulle (Kanelbulleakademin)

Kanelbullen är ett sött bakverk av vetedeg och med smör, socker och kanel mellan lagren av bröd. Vid gräddning penslas kanelbullen med ägg och över strös ibland pärlsocker eller hackad mandel. Kanelbullen bakas ofta i form av en snäcka, men också andra former förekommer. Kanelbullen uppfanns förmodligen i Sverige kring 1920 när världskrigets ransoneringstid upphört och det gick att börja frossa i välkända produkter som länge varit i brist. Den 4 oktober firas Kanelbullens dag alltsedan 1999.

Svagdricka (Svenska Dryckesakademien)

Svagdrickan var i tidigt 1900-tal en oerhört viktig och vanlig dryck i Sverige, där konsumtionen uppgick till 35 liter per person och år. Särskilt i södra Sverige var den en populär måltidsdryck. Kännetecknande är den låga alkoholstyrkan parad med den tydliga sötman som kommer från sötningsmedlet sackarin. Svagdrickan är en sorts vuxnare variant av julmusten även om julmusten snarare är formad av svagdrickan än tvärtom.

Skånsk senap (Skåneländska Gastronomiska Academien)

Medan den mesta senap tillverkas av gul senap och ofta är finmald i konsistensen så kännetecknas Skånsk senap av att en stor andel svart senap (inte detsamma som brun senap!) används och att konsistensen är grövre än normalt – ofta också lite torrare.

Grynkorv (Grynkorvsakademien)

Grynkorv är en orökt fläskkorv där den grovmalda korvsmeten drygats ut med klippta korngryn och smaksatts med salt och peppar. Det finns många varianter på denna korv. Gemensamt är att den orökta korven måste konsumeras inom några dagar efter tillverkningen – alternativt frysas eller rökas. Grynkorven har en mycket lokal utbredning i f.d. Skaraborgs län.

Kålrot med sortangivelse (Kålrotsakademien)

Kålroten är kanske världens mest kända svensk då den är en hybrid mellan kål och rova, som troligen uppstod i kålgård i mitten 1600-talet i östra rikshalvan, d.v.s. dagens Finland. Det finns minst 50 sorters kålrötter med ursprung i Sverige där var och en har olika egenskaper rörande t.ex. smak och utseende.

Lingonsylt gjort på enbart lingon och socker (Smålands och Ölands Gastronomiska Akademi)

Lingon har varit viktigt för Sveriges självhushållning. Bärets naturliga innehåll av bensoesyra och pektin gör det möjligt t.o.m. att vattenkonservera – och gör definitivt att lingonsylt inte behöver mer än två ingredienser: lingon och socker. Lingonsylt går även under namnet ”Krösamos” i Småland och Öland (traditionellt lingonmos).

Läs mer här.

Svenskodlade bondbönor (Baljväxtakademin)

Bondbönan är en större variant av den åkerböna som ofta odlas som foder till djur. Som trädgårdsväxt odlas bondbönor för att ur de stora och köttiga skidorna plocka fram de stora och matiga fröna. Av dessa bereddes förr i tiden en bönvälling. Idag äts de gärna kokta, men också nya användningsområden för denna traditionella böna dyker upp i takt med nya matinfluenser från mellersta östern.

Gustafskorv (Korvakademien)

Gustafskorv är en rökt korv med hästkött som huvudingrediens. Korven tillverkas i Dalarna enligt samma recept som för mer än 100 år sedan.

Småländsk ostkaka (Ostkakans vänner)

Två landskap – Småland och Hälsingland – förknippas med ostkaka, men produkterna är väsensskilda namnlikheten till trots. Den småländska ostkakan är rik och framställs av främst mjölk, ägg och mandel, bakas i ugnen och serveras kall, ljummen eller varm med grädde och sylt som den rika och festliga efterrätt den är. Också sydligaste delen av Östergötland är en del av ostkakans hemtrakt.

Svenska ostron (Ostronakademien)

Det platta ostronet (Ostrea edulis) som växer på ostronbankar utanför Bohusläns kust, är den ursprungliga europeiska arten och kallas följaktligen europeiska ostron och här helt enkelt svenska ostron. Edulis betyder ätlig.

Läs mer här.

Mandelpotatis (Potatisakademien)

Mandelpotatis har en karaktäristisk mandelpåminnande form fast något böjd. Den finns i såväl gulskaliga som blåskaliga varianter. Karaktäristiskt är den höga torrhalten i potatisen som gör den mjölig i kokt form. Mandelpotatis är känslig och ger ofta låg avkastning, men har en karaktäristisk smak och uppfattas som självklar till surströmming och många andra norrländska anrättningar, men även till chips. Tricket för att inte få mandelpotatisen att spricka vid kokning är långsam temperaturhöjning på väg mot kokpunkten.

Hel salt sill (Sillakademien Bohuslän)

En sill som varken är urvattnad eller urtagen. Den tas direkt ur tunnan i vilken den är insaltad. Att få tillgång till hel sill är en förutsättning för att traditionen att lägga in sill hålls vid liv.

Surströmming på burk (SurströmmingsAkademien)

Strömming som fiskats efter Norrlandskusten. Strömmingen tvättas, saltas och får jäsa på fat/kar innan den läggs på burk för efterjäsning. Surströmmingspremiären är av tradition tredje torsdagen i augusti

Äkta tryffelolja från Gotland (Gotlands Tryffelakademi)

Tryffelolja från Italien är en vanlig produkt på butikshyllorna, men en rent syntetisk produkt där kemiska ämnen fått smaksätta oljan. Den första äkta tryffeloljan görs istället på Gotland där man låter indofta en rapsolja med tryffelsvamp som hängs ovanför oljan. Den rika förekomsten av Bourgogne-tryffel på Gotland och Öland upptäcktes i början av 1990-talet och har gjort att framförallt Gotland fått ytterligare en besöksanledning och denna gång på senhösten.

Ljusugnsbröd (Tunnbrödsakademien)

Hårt tunnbröd som bakas med jäst och ibland hjorthornssalt. Råg och vete används oftast men även andra sädesslag kan användas. Bakas i het ugn. Ljusugn är en benämning på en ugn som uppnått en så hög värme att allt sot bränts bort. Ett ljust tunnbröd med lätt färgande små bubblor

Älgkött t.ex. stek eller färs (Svenska Viltmatakademin)

Finns det något svenskare än älg? Skogens konung imponerar inte bara med sin storlek och sina antal i de svenska skogarna, utan också med det magra viltköttets vidunderliga smak. Älgen finns i hela landet, med undantag för Gotland. I butiken kan det finnas älgkött att köpa i form av t.ex. stek, skav eller färs. Ofta är älgköttet fryst i butiken.

Bidra till ett bättre utbud

Så här går det till när du inventerar

Så här skapar du en app på din mobiltelefon

Starta en inventering