Totalt ingår 37 produkter i Kulturmatkassen vid kommande inventering. Dessa finner du nedan men även produkter vilka har inventerats tidigare år: Allåkerbär från Norrland, Blåmusslor från Bohuslän, Bruna bönor, Filmjölk, Getmese, Gotlandslins, Grynkorv, Gräddfil, Gädda (svenskfångad), Hel salt sill, Hjälmargös, Honung från landskapet där butiken är belägen, Hånnlamb, Kalix löjrom, Kalvdans, Kanelbulle, Kålrot med sortangivelse, Lingonsylt gjort på enbart lingon och socker, Ljusugnsbröd, Långfil, Mandelpotatis från Norrland, Matjessill/Matjesfiléer från Bohuslän, Rybsolja, Spisbröd/Rundknäcke från Svealand, Svenskt kornmjöl, Svenskodlade krusbär eller vinbär, Skånsk spettekaka, Souvas, Strömming, Surströmming på burk, Svagdricka, Svecia, Svenskt ister, Svenskt vildsvinskött, Svart vinbärssaft, Upplandskubb, Wrångebäcksost, Värmländskt skrädmjöl, Västerbottensost, Åkeröäpple odlat i Sverige, Äppelmust (sortren), Ättika 24%.
Nedan kan du läsa mer om vår gastronomiska pärlor.
FRUKT OCH BÄR
Åkeröäpple odlat i Sverige
Åkeröäpple är en svensk äppelsort med karaktäristisk form, färg och smak. Till formen är de avlånga och äggrunda. Moderträdet slog rot för 300 år sedan och finns alltjämt kvar i centrala Sörmland där kärnlandet för denna populära äppelsort alltjämt är. För denna inventering gäller att Åkeröäpplet ska vara odlat i Sverige samt att produkten utgörs av färska, hela frukter och alltså inte t.ex. mos.
Svenskodlade krusbär eller vinbär
Krusbär och vinbär är nära släkt med varandra inom Ribes-familjen. De trivs kanske särskilt väl i norra Europa och växer vilt i stora delar av Sverige. Det finns indikationer på att såväl krusbär som vinbär och därvidlag särskilt svarta vinbär domesticerades för odling just i vår del av världen. Och Sverige är ju genom poeten Almquist också känt för att vara det enda landet i världen som har svenska krusbär. Här letar vi efter färska eller frysta krusbär eller svarta vinbär, röda vinbär eller vita vinbär.
GRÖNSAKER
Kålrot med sortangivelse
Kålroten är kanske världens mest kända svensk då den är en hybrid mellan kål och rova, som troligen uppstod i kålgård i mitten 1600-talet i östra rikshalvan,Kålroten är kanske världens mest kända svensk då den är en hybrid mellan kål och rova, som troligen uppstod i kålgård i mitten 1600-talet i östra rikshalvan, d.v.s. dagens Finland. Det finns minst 50 sorters kålrötter med ursprung i Sverige där var och en har olika egenskaper rörande t.ex. smak och utseende. Här leta vi efter sådana kålrötter som i butiken skyltats med vilken sort de tillhör.
Mandelpotatis från Norrland
Mandelpotatis har en karaktäristisk mandelpåminnande form fast något böjd. Den finns i såväl gulskaliga som Mandelpotatis odlas främst i Norrland och har en karaktäristisk mandelpåminnande form fast något böjd. Den finns i såväl gulskaliga som blåskaliga varianter. Karaktäristiskt är den höga torrhalten i potatisen som gör den mjölig i kokt form. Mandelpotatis är känslig och ger ofta låg avkastning, men har en karaktäristisk smak och uppfattas som självklar till surströmming och många andra norrländska anrättningar, men även till chips. Tricket för att inte få mandelpotatisen att spricka vid kokning är långsam temperaturhöjning på väg mot kokpunkten. Här letar vi efter sådan mandelpotatis som särskilt anges vara odlad i Norrland.
OST
Svecia (SGB)
Svecia är en grynpipig ostsort uppfunnen i Nyköping år 1896 av mejerimannen Theodor Ericson som ville skapa en ost som tålde att lagras länge. Han lyckades väl med detta, men det innebär också att Svecia blir intressant på riktigt först vid en lagringstid på 18 mån.
Wrångebäcksost
Wrångebäcksost är en vidareutveckling av den småpipiga ystningskunskap som från Ystad spred sig norröver via Västergötland till Östergötland under 1800-talet. Wrångebäcksost är Sverige äldsta registrerade varumärke för ost från 1889 och tillverkas av Almnäs bruk i Hjo. Osten serverades på Sverige riksdags 500-årsjubileum 1935.
Västerbottensost
Västerbottensost är en populär grynpipig ost med karaktäristisk smak och doft. Den uppfanns år 1869 på Burträsk mejeri i Västerbotten, där den alltjämt idag tillverkas, men under lång tid var tillverkningen utspridd på upp emot ett 40-tal mejerier, främst belägna i Västerbotten.
Getmese
När man framställer ost låter man mjölk löpa och separerar därefter ostmassan från vasslen. Om vasslen kokas in får man som rest en brun, söt massa som blir bredbar. Den kallas mese och är en traditionell produkt. Här letar vi efter sådan mese som är framställd av getmjölk. Messmör på tub är en helt annan produkt och räknas inte. Norsk hyvlingsbar brunost är också en annan produkt och räknas inte heller här.
MJÖLKBASERADE EFTERRÄTTER
Kalvdans
Kalvdans är en dessert beredd av råmjölk från ko, socker, vanilj och salt och kan därutöver vara smaksatt med antingen kanel eller kardemumma. Här letar vi efter kalvdans i färsk eller fryst form.
MEJERIKYLEN
Filmjölk
Filmjölken är en mejeriprodukt formad samtidigt med det moderna Sveriges första stapplande steg på väg mot ett allomfattande svenska folkhem under tidigt 1930-tal. Produkten bygger på ett tydligt sätt vidare på äldre produkter i en kedja som bakåt i tiden utgörs av filbunke och blåsur skummjölk. Medan yoghurt med ursprung i Bulgarien har blivit en världsomspännande produkt är filmjölken med sin mildare syra typiskt svensk. Här letar vi efter icke smaksatt filmjölk som också kan inkludera varumärken såsom Bollnäsfil, Fjällfil, Roslagsfil m.fl.
Gräddfil
Gräddfil är en mejeriprodukt formad av det allomfattande svenska folkhemmet under tidigt 1950-tal. Produkten har en fetthalt i intervallet 10–15 % och utgörs därmed av syrad kaffegrädde.
Långfil
Långfil är en syrad mjölkprodukt med frisk, fräsch syrlighet och karaktäristiskt seg och sammanhängande, “lång” konsistens. Fetthalten är 3–5 %. Den framställs i norra delarna av Sverige.
BRÖD
Upplandskubb (SUB)
Upplandskubb är ett mjukt jäst bröd av råg och vete som bakas i en kastrull på spisen och därför får en karaktäristisk cylindrisk form. Innanmätet är karaktäristiskt kompakt. Brödet delas i fyra delar och skivas så att skivorna blir som kvartscirklar.
Läs mer här.
Ljusugnsbröd
Hårt tunnbröd som bakas med jäst och ibland hjorthornssalt. Råg och vete används oftast men även andra sädesslag kan användas. Bakas i het ugn. Ljusugn är en benämning på en ugn som uppnått en så hög värme att allt sot bränts bort. Ett ljust tunnbröd med lätt färgande små bubblor. Här letar vi efter bröd som heter just ljusugnsbröd.
Spisbröd/Rundknäcke från Svealand
Spisbröd är ett runt, vanligen hålat, knäckebröd bakat på fullkornsmjöl av råg. Smaken varierar med respektive bageris recept och tillagning, men karaktäriseras av en utpräglad rågsmak, sitt höga fiberinnehåll och lätta toner av karamell som uppstår under gräddningen. Brödet är hårt och ger tydligt tuggmotstånd. Spisbröd bakas på fullkornsmjöl av råg, jäst och/eller surdeg, vatten och salt. En mindre andel mjöl av annat spannmålsslag (max 10%) kan tillåtas.
SÖTEBRÖD
Skånsk spettekaka (SGB)
Skånsk spettekaka bakas med en deg bestående av socker, ägg och potatismjöl. Degen ringlas över ett koniskt spett och gräddas över öppen eld och efter gräddning glaseras kakan. Vid förtäring brukar man skära ut delar ur kakan med hjälp av en vass kniv eller bågfil innan resten av kakan styckas upp. Spettekaka har historiskt varit förknippad med bröllop och förningsgåvor.
Kanelbulle
Kanelbullen är ett sött bakverk av vetedeg och med smör, socker och kanel mellan lagren av bröd. Vid gräddning penslas kanelbullen med ägg och över strös ibland pärlsocker eller hackad mandel. Kanelbullen bakas ofta i form av en snäcka, men också andra former förekommer. Kanelbullen uppfanns förmodligen i Sverige kring 1920 när världskrigets ransoneringstid upphört och det gick att börja frossa i välkända produkter som länge varit i brist. Den 4 oktober firas Kanelbullens dag alltsedan 1999. Här letar vi endast efter sådana kanelbullar vars ingrediensförteckning inte innehåller något annat än mjöl, mjölk, vatten, smör, socker och kanel och därtill endast sådana kanelbullar som i sin helhet bakats på ett ställe, d.v.s. inte bake-off.
KÖTT OCH CHARK
Hånnlamb (SUB)
Lantrasen gutefår har mycket gamla anor på Gotland. Såväl bagge som tacka är behornade. Gutefåret är anpassat till ett liv utomhus och betar gärna de torra och örtrika gotländska hällmarkerna. Kött från gutefår uppfödda på detta traditionella sätt i sin rätta historiska kontext kallas Hånnlamb. Ordet betyder hornfår på gutamål.
Läs mer här.
Souvas (Presidia)
Suovas är lättsaltat kallrökt renkött rökt i traditionell kåta i Sapmi.
Läs mer här.
Grynkorv
Grynkorv är en orökt fläskkorv där den grovmalda korvsmeten drygats ut med klippta korngryn och smaksatts med salt och peppar. Det finns många varianter på denna korv. Gemensamt är att den orökta korven måste konsumeras inom några dagar efter tillverkningen – alternativt frysas eller rökas. Grynkorven har en mycket lokal utbredning i f.d. Skaraborgs län.
Svenskt vildsvinskött
Vildsvinet har funnit i det landområde som idag utgör Sverige sedan mycket länge. Det jagades av människor så snart människorna kom hit och dess kött och fläsk var begärligt. Sveafolket dyrkade svinet. Det sista vildlevande vildsvinet i Sverige sköts kring år 1600, men sedan 1980-talet har en ny stam etablerat sig och vildsvin är idag allmänt förekommande i stora delar av landet – ja, så allmänt förekommande att de ibland skapar problem. Här letar vi efter kött och fläsk (t.ex. stek, färs m.m.) av vildsvin skjutna i Sverige.
FISK OCH SKALDJUR
Kalix löjrom (SUB)
Kalix löjrom är rom från siklöja som lever i Bottenviken. Fisket sker under fem veckor med start 20 september. Kalix löjrom blev första SUB-produkten i Sverige.
Blåmusslor från Bohuslän
Längs Bohusläns kust finns manga musselbankar – såväl naturliga som tillskapade och musslorna frodas i det rena och salta vattnet.
Hel salt sill
Hel saltsill är en sill lagd i saltlake i en tunna för en långtidskonservering för nyttjande under andra årstider och därmed en viktig komponent i den förrådshushållning som den svenska matkulturen ofta kännetecknas av. Att få tillgång till hel sill är en förutsättning för att traditionen att lägga in sill hålls vid liv. Saltsillen lakas normalt sett sedan ur inför att den ska förtäras eller förädlas ytterligare. Här letar vi efter hel saltsill med eller utan huvud – urtagen eller icke urtagen. Filéer räknas inte och inte heller urvattnad saltsill.
Strömming
Strömming utgörs av vildfångade exemplar av fisken sill (Clupea harengus) från Östersjön norr om Blekinge, Bottenhavet eller Bottenviken. Fisken är normalt 15-24 cm lång och är silverglänsande. Strömmingen har en mild och finstämd fisksmak och en mjäll konsistens i tillagad form. Det svenska namnet strömming har ett okänt ursprung, men tros komma från fornsvenskans strömling eller från en diminutivform av ordet strömil, som beskriver en som far fram i flock, och som ytterst är avlett av ‘strömma’. Här letar vi efter strömming, d.v.s. inte sill, i färsk form eller i förädlad form som inläggning – dock ej i form av surströmming som är en egen post i denna undersökning.
Matjessill/Matjesfiléer från Bohuslän
Matjessill är sill som lagrats på tunna innan den rensats och packats. Sillen är kryddad med socker, kanel, kryddpeppar och nejlika – och oftast också sandelträ.
Surströmming
StrSurströmming framställs av strömming som fiskats efter Norrlandskusten. Strömmingen tvättas, saltas och får jäsa på fat/kar så att den får en mycket kraftfull smak och doft. Den läggs sedan på burk för efterjäsning. Surströmmingspremiären är av tradition tredje torsdagen i augusti.
Hjälmargös
Hjälmaregös är vildfångad färsk gös (Sander lucioperca) från Hjälmaren som är minst 45 cm lång. Fisket är småskaligt och fördelarna är att det går kort tid mellan fångst och att den landas. Smaken av Hjälmargös är fräscht “fiskig” med ett vitt kött och mjäll konsistens.
Svenskfångad gädda
Gäddan är en lätt igenkännbar rovfisk med stor mun och grönskimrande skinn. Den finns längs kuster och i sjöar och vattendrag. Köttet är vitt och smakrikt med ben insprängda som kan göra den något svårresnad. Därför äts gädda ofta i färserad form. Gäddan har också använts på julbordet. Här söker vi efter gädda – hel eller filéad – fångad i Sverige.
TORRVAROR
Bruna bönor från Öland (SGB)
Bruna böner från Öland är en unik brun kokböna som odlats länge på Öland. Produkten utgörs av torra frön av bruna bönor (Phaseolus vulgaris L.) av någon eller några av sorterna Bonita, Karin, Katja och/eller Stella I.
Gotlandslins
Gotlandslinsen var en gång en vanlig gröda på Gotland, men glömdes bort – och har nu återkommit till ön. Linserna är små och mångfärgade och säljs vanligen i torkad form.
MJÖL
Värmländskt skrädmjöl (SGB)
Havre odlas traditionellt i västra Sverige och exporten vidare västerut har historiskt varit mycket betydelsefull. I matlagning används sällan havremjöl, men i rostad form finns spännande användningsområden, t.ex. i form av nävgröt. Rostat havremjöl benämns skrädmjöl.
Svenskt Kornmjöl
Sädesslaget korn är det som historiskt varit allra viktigast för de tidiga invånarna i vårt land. Det har använts till bröd, gröt, öl och rätter som kams men har förlorat lite av sin tidigare status i just bröd- och grötsammanhang, medan det ännu är ohotat inom ölbryggningen. Med kornmjöl kan man baka de flesta sorters bröd, men tunnbröd lämpar sig särskilt väl att använda kornmjöl till. Här letar vi efter svenskt kornmjöl.
SYLT
Allåkerbär från Norrland
Allåkerbär är en odlad form av det vilda åkerbäret. Under 1960-talet lät forskaren Gunny Larsson i Öjebyn korsa åkerbär från Sverige med snarlika sådana från Alaska och skapade så allåkerbäret. Allåkerbär från Norrland säljs främst i form av sylt. Allåkerbären ska vara odlade i Norrbottens eller Västerbottens län och sylten ska endast innehålla allåkerbär och socker.
Lingonsylt
Lingon har varit viktigt för Sveriges självhushållning. Bärets naturliga innehåll av bensoesyra och pektin gör det möjligt t.o.m. att vattenkonservera – och gör definitivt alla ingredienser utöver lingon, socker och vatten helt onödiga i lingonsylt. Här söker vi därför bara lingonsylt framställd av svenska lingon och bara sådan sylt som inte innehåller något annat än lingon, socker och vatten.
Läs mer här.
DRYCKER
Svagdricka
Svagdrickan var i tidigt 1900-tal en oerhört viktig och vanlig dryck i Sverige, där konsumtionen uppgick till 35 liter per person och år. Särskilt i södra Sverige var den en populär måltidsdryck. Kännetecknande är den låga alkoholstyrkan parad med den tydliga sötman som kommer från sötningsmedlet sackarin. Svagdrickan är en sorts vuxnare variant av julmusten även om julmusten snarare är formad av svagdrickan än tvärtom.
Svart vinbärssaft
Svarta vinbär odlas på många håll i landet och har en mycket karaktäristisk smak. Förmodligen var det vilda tistron från Stockholms skärgård som en gång tämjdes till att bli det odlade svarta vinbäret. Här söker vi svart vinbärssaft framställd på svenskodlade svarta vinbär och bara sådan saft där ingredienslistan endast består av svarta vinbär, socker och citron (och vatten).
Sortren äpplemust av svenska äpplen
Must kallas juicen från pressade äpplen. Om musten framställs av en viss äppelsort får musten så klart en särpräglad smak av just denna sort och den kommer att skilja sig från smaken av must från andra sorter. I sin minst förädlade form är musten ofiltrerad, vilket innebär att den är lite grumlig eller kan ha en fällning i botten. Här söker vi äppelmust av svenska äpplen (inte spädd eller koncentrerad och återspädd – sådana produkter finns också i butikshyllorna!) av en specifik och på förpackningen namngiven äppelsort, t.ex. Aroma, Discovery eller Åkerö.
ÖVRIGT
Honung från landskapet där affären är belägen
Honung är en biprodukt vars smak och sammansättning mycket påtagligt präglas av platsen där bina levt. Här söker vi därför efter honung som kommer från det landskap där den aktuella affären är belägen.
Ättika 24%
Ättiksyra är en central del i många sötsyrliga inläggningar som kännetecknar det svenska köket. Historiskt framställdes ättiksyra av bokved och tillverkning lokaliserades av detta skäl bl.a. till Perstorp. Idag framställs ättiksyra genom partiell oxidation av naturgas eller biogas.
Svenskt ister
Ister är ett traditionellt matfett som används vid matlagning men som har i hög grad blivit ersatta med vegetabiliska oljor. Ister är fett som ansamlas i anslutning till tarmar, njurar och revben på gris. Motsvarande fett på idisslare kallas talg. När ister värms (skiras) så blir det flytande. När det därefter svalnar och stelnar så blir det bredbart. Vi söker här bredbart ister på burk alternativt obearbetat ister i sin ursprungliga form. Svensk råvara och bearbetning.
Rybsolja
Rybsolja är olja pressad av oljeväxten rybs, som tillhör rovsläktet (i motsats till raps som är en hybrid mellan kål och rova). Länge var rovolja den volymmässigt största oljeprodukten i Sverige och användes både som lysolja och till mat. Modern rybsolja är nötig i smaken och sannolikt mindre bitter än den historiska rovoljan var.
Bidra till ett bättre utbud
Så här går det till när du inventerar
kulturmatkassen.se 